Creepypodden Live: Slender Man

I dag kom det nittonde avsnittet av min SR-podd om creepypasta ut. Och det var lite speciellt! Istället för att jag, som brukligt är, spelade in de kusliga historierna i poddproducenten Ludvig Josephsons hemmastudio satt jag denna gång i en av stearinljus upplyst fåtölj framför ett hundratal lyssnare på Fotografiska i Stockholm. Creepypodden poddades live – och ämnet var Slender Man.

Här kan ni lyssna på avsnittet i sin helhet:

Avsnittet var lite speciellt på fler sätt. Slender Man är en fascinerande gestalt, men det finns tyvärr inte så mycket spökhistorier om honom som är så värst läskiga. Dessutom tvekade jag på om man kan berätta spökhistorier, som ofta är tio-femton minuter långa, framför publik utan att de blir rastlösa och börjar tänka på annat.

Resultatet blev ett manus som var mer fokuserat på själva karaktären Slender Man, som försökte utforska vem han är och varför han finns, i motsats till ett traditionellt Creepypodden-avsnitt som mest bara går ut på att berätta spökhistorier.

Några historier hann vi dock ändå med, och lite Youtubeklipp och sådant. Och här kommer som brukligt är länkarna till vad vi pratade om – även om de denna gång inte går att höra separat.

Jag läste min översättning av historien Slenderman från Creepypasta.com, skriven av en okänd författare.

Jag berättade historien om Slender Mans uppkomst, och citerade då Something Awful-användaren Victor Surge – eller Eric Knudsen som han i själva verket heter – i vad han skrev kring sina två första bilder av karaktären. Lite mer om det kan ni läsa här på svenska, och här på engelska.

slendybild

Jag berättade om Der Großman, en tysk gammal “föregångare” till Slender Man.

Jag läste min översättning av en artikel från Stirling City Post, om en av de små barnen Slender Man ska ha fört bort. Här uppläst i översättningen ur min bok:

Jag spelade upp några klipp ur Marble Hornets, som ni kan läsa mer om här och som ni verkligen borde kolla in!

Jag berättade lite kort om Getmannen, som vi hörde mer om i ett tidigare avsnitt av Creepypodden, och om The Rake som ni kan läsa mer om här. Dessutom spelade jag ett ljudklipp ur en Youtubefilm om The Rake:

Jag berättade en liten kort historia med en teori om varför många skräckfigurer är ganska lika varandra, som finns på engelska att läsa här och som jag lika gärna kan återpublicera här i sin helhet:

Många klassiska skräckikoner, som till exempel surrealisten H. R. Gigers xenomorpher, Pyramid Head i Silent Hill-spelen och andra liknande skrämmande varelser, delar några centrala drag i sina utseenden. Blek hud, mörka insjunkna ögon, onaturligt avlånga ansikten och vassa tänder. Det tecknar ett ansikte som, fullt förståeligt, får många att känna skräck och obehag. Det verkar nästan som att rädslan för dessa särdrag är inpräglade i det mänskliga psyket.

Det finns vissa saker som inger en närmast instinktiv, djurisk fruktan hos oss människor. Vissa är till exempel rädda för blixtar. Det är naturligt och har sin förklaring i många generationers fysiska erfarenheter, då blixtar kunde innebära en uppeldad trähydda eller skogsbrand och dunder kunde vara en galopperande hjord som närmade sig. Mörker, som andra är rädda för, kunde vara ett gömställe för rovdjur och giftiga kryp och höga höjder kunde innebära döden för en oförsiktig vandrare.

Frågan du alltså bör ställa dig lyder: Vad hände för länge sedan, långt innan historien började nedtecknas, som påverkade vår art så djupt att vi alla sedan dess känner en djup, instinktiv och odödlig fruktan för bleka varelser med mörka, insjunkna ögon, rakbladsvassa tänder och utdragna ansikten?

Till sist kan ni läsa mer om flickorna som knivhögg sin kompis för att blidka Slender Man här, och mer om HBO-dokumentären om fallet här.

Foto: Anders Taberman på Sveriges Radio.

Här finns alla tidigare avsnitt att lyssna på:

Första avsnittet, om barn med svarta ögon.
Andra avsnittet, om döda människors konton på Facebook.
Tredje avsnittet, om getmannen.
Fjärde avsnittet, om skrämmande barnprogram.
Femte avsnittet, om något som härmar din mammas röst.
Sjätte avsnittet, om den leende mannen.
Sjunde avsnittet, om spökhistorier från svenska skogar.
Åttonde avsnittet, om ljud du inte kan höra.
Nionde avsnittet, om det ryska sömnexperimentet.
Tionde avsnittet, om grottutforskaren Teds berättelse.
Elfte avsnittet, en julspecial.
Tolfte avsnittet, om oförklarliga ljud.
Trettonde avsnittet, om oförklarligt döda.
Fjortonde avsnittet, om att lämnas ensam kvar.
Femtonde avsnittet, om platsen som är känd som duscharna.
Sextonde avsnittet, om våra ”trygga” hem.
Sjuttonde avsnittet, om försvinnanden.
Artonde avsnittet, om saker bara barn ser.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Meta

Jack Skriven av:

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *