Creepypodden: Oändliga huset

I dag kom det tjugofemte (wow, jubileum!) avsnittet av min SR-podd om spökhistorier ut. För 5000 kronor kan en fattig arbetssökande tänka sig göra mycket. Och om det bara handlar om att promenera genom samtliga rum i ett märkligt hus så är det för många en självklar deal. För hur läskigt kan det egentligen bli där inne, liksom?

Här kan ni lyssna på avsnittet i sin helhet:

Men! Vi förser er också med varje historia separat, eftersom ni kanske bara vill dela med er av en av dem till era vänner. Och det är särskilt lätt den här gången, eftersom avsnittet bara innehöll en historia. Här kan ni läsa den i sin helhet, och nu ska ni få veta allt ni behöver veta om den.

Den 21 juni 2011 publicerade signaturen Inunah, en bloggare som varit central för att hitta och sprida vidare bra spökhistorier på nätet, historien “Noend House” på sin blogg Inus Creepy Stuff. Historien gjorde succé bland bloggens läsare kopierades snart vidare till Creepypasta Wiki, där alla undrade: vem är det egentligen som har skrivit denna berättelse? På sidan för detta avsnitt på sverigesradio.se har jag creddat en Brian Russell, som en anonym kommentator längst ner i denna diskussionssidapekade ut som författaren, och idag verkar de flesta utgå från att det verkligen är han som skrivit berättelsen. Men på sin blogg har Brian Russell skrivit såväl en del två som en tvådelad del tre (del 1/del 2) av historien om Noend House, och vissa läsare tycker dessa nya kapitel i historien inte är så värst lika det första, originalkapitlet. Dessutom har inte Brian Russell någonstans pekat ut den första publiceringen av historien, som han själv ju ska ha gjort, utan den dök som sagt först upp på Inus Creepy Stuff först. Allt som allt vet vi inte riktigt vem det var som skrev Noend House, men tills motsatsen bevisas tänker jag fortsätta credda Brian Russell för historien.

Några ord om själva historien då. Noend House listas under kategorin “Alien Geometry” på genreencyklopedin TV Tropes – med andra ord som en historia om ett hus som lever sitt eget liv, obekymrat om naturlagar och annat tjafs. Den vana lyssnaren av Creepypodden känner kanske igen detta tema från till exempel “Ett hus med regler”, som vi hörde i avsnittet “Herre i huset”. Men det anspelar också på temat om spel som aldrig egentligen slutar, att fångas i en dockteater som någon annan kontrollerar. För de som gillade denna historia kan jag verkligen rekommendera klassikern “The Dionaea House”, som tillsammans med grottutforskaren Teds berättelse faktiskt var en av de allra första creepypastorna jag själv snubblade över.

Originalversionen på engelska har lästs in i ett flertal versioner på Youtube, bland annat den av kändisinläsaren MrCreepypasta:

Bild: Okänd upphovsman, men återfinns bland annat här.

Här finns alla tidigare avsnitt att lyssna på:

Första avsnittet, om barn med svarta ögon.
Andra avsnittet, om döda människors konton på Facebook.
Tredje avsnittet, om getmannen.
Fjärde avsnittet, om skrämmande barnprogram.
Femte avsnittet, om något som härmar din mammas röst.
Sjätte avsnittet, om den leende mannen.
Sjunde avsnittet, om spökhistorier från svenska skogar.
Åttonde avsnittet, om ljud du inte kan höra.
Nionde avsnittet, om det ryska sömnexperimentet.
Tionde avsnittet, om grottutforskaren Teds berättelse.
Elfte avsnittet, en julspecial.
Tolfte avsnittet, om oförklarliga ljud.
Trettonde avsnittet, om oförklarligt döda.
Fjortonde avsnittet, om att lämnas ensam kvar.
Femtonde avsnittet, om platsen som är känd som duscharna.
Sextonde avsnittet, om våra ”trygga” hem.
Sjuttonde avsnittet, om försvinnanden.
Artonde avsnittet, om saker bara barn ser.
Nittonde avsnittet, om Slender Man.
Tjugonde avsnittet, om din telefon.
Tjugoförsta avsnittet, om nattpass på jobbet.
Tjugoandra avsnittet, om känslan av att inte vara ensam.
Tjugotredje avsnittet, om en hemsökt tavla.
Tjugofjärde avsnittet, om buggarna i Matrix.